Tips: Så kan du minska ditt avfall
SSAM tillhandahåller tips på hur man kan förebygga och minska sitt avfall samt påverka kostnaderna för ditt abonnemang.

Sedan den 1 januari 2024 är det krav om separat insamling av matavfall. Från och med den 1 januari 2027 kommer dessutom samtliga fastighetsägare för flerbostadshus behöva sortera ut förpackningsavfall separat.
Detta införs av flera anledningar. Mer material kommer att återvinnas, det är bättre för miljön och det ger en ökad service till medborgarna.
Om du fortfarande har ett osorterat abonnemang (det vill säga ej separat sortering av matavfall) är det hög tid att själv kontakta SSAM:s kundtjänst för att justera detta. Det kommer att gynna såväl miljön som plånboken.
Restavfall – en dyr avfallsfraktion
Ambitionen är att det ska uppstå så lite restavfall som möjligt. Genom att erbjuda fastighetsnära insamling av förpackningar – exempelvis mjölkpaketet, konservburken och ketchupflaskan – erbjuder man en möjlighet att återvinna gamla förpackningar till nytt material.
Behandlingen av restavfall kommer sannolikt att bli än dyrare framöver. Förbränningskostnaderna för restavfall har ökat med ungefär en fjärdedel från 2021 till 2024. Att transportera och behandla restavfall är dyrare än att transportera och behandla förpackningsavfall.
Restavfall brinner dessutom bara en gång, medan förpackningsmaterialet alltså erbjuder en resurs där man kan återvinna nytt material flera gånger.
Den senaste statistiken visar att ungefär en tredjedel av förpackningarna inte sorteras ut utan slängs bland restavfallet. Vidare skulle ungefär 60 procent av det som läggs i hushållens restavfall kunna materialåtervinnas. Det kan vara matavfall, förpackningar, textilavfall och returpapper. Det är inte den bästa miljönyttan.
När man exempelvis materialåtervinner en plastförpackning halveras klimatavtrycket jämfört med om den slängs som restavfall och går till förbränning. Och visste du att papper kan bli nytt papper upp till sju gånger? Eller att metallförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst?
Från och med den 1 januari 2025 får inte textilavfall slängas som restavfall – det ska istället lämnas till återbruk eller återvinning via återvinningscentraler eller återvinningsstationer.
Läs mer om den nya lagstiftningen angående textilavfall här
Att bli bättre på att sortera ut förpackningar är alltså viktigt – för miljön, men även för plånboken.
Vad är en förpackning?
Som förpackning räknas allt material som används för att omsluta, skydda eller presentera en vara tills det att den används eller är förbrukad.
Förpackningar ska sedan sorteras utifrån materialslag, som pappersförpackningar, glasförpackningar, plastförpackningar och metallförpackningar.
Om en förpackning består av flera material som inte går att separera sorteras den efter det material som den består mest av. Korkar, lock och andra delar som är lätta att ta av sorteras för sig.
Miljöstyrande taxa
SSAM tillämpar en miljöstyrande taxa. Det innebär att Miljöbalken (27 kap. 5 §) ger möjlighet att sätta en avfallstaxa som främjar återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering. Rent generellt kan man summera att abonnemang som är bättre för miljön har en lägre kostnad. Målsättningen är bland annat att få ner mängden restavfall och öka utsorteringen av förpackningar.
Exempelvis är det billigare att ha tre kärl som töms en gång i veckan än ett kärl som töms tre gånger i veckan.

Ett effektivt sätt att se över sina kostnader för sophämtning är alltså att se över förhållandet mellan antalet kärl och tömningsintervall samt verka för ökad sortering och därmed arbeta sig uppåt i avfallstrappan.
Avfallstrappan anger de olika metoderna för hantering av avfall och vilka som är att föredra framför andra. Avfallstrappan utgörs av fem steg och målsättningen är att hela tiden kunna vandra uppåt på trappan – ju högre upp vi kommer desto mindre påverkas miljön.

Minimera avfall
I första hand ska avfall förebyggas.
Återanvända
I andra hand ska produkter användas igen, exempelvis via återbruk.
Återvinna material
I tredje hand lämnas material till återvinning, exempelvis via förpackningsinsamling.
Återvinna energi
I fjärde hand ska energin i avfallet återvinnas, exempelvis via förbränning.
Deponera
I sista hand ska avfallet deponeras.
Under 2023 samlades det i snitt in 431 kilo hushållsavfall per person i Sverige. Med hushållsavfall avses det avfall som uppkommer hos hushåll och verksamheter och som ingår i det kommunala avfallsansvaret enligt Miljöbalken 15 kap. 20 §. Jämfört med begreppet kommunalt avfall inkluderas bygg- och rivningsavfall från hushåll medan avfall från parkskötsel och gaturenhållning inte ingår.
I SSAM:s fem ägarkommuner var det enbart Markaryds och Älmhults kommun som låg under snittet i Sverige.
Kommun | Avfallsmängd 2023 | Minskning jämfört med föregående år |
---|---|---|
Lessebo | 519 kilo | -67 kilo |
Markaryd | 402 kilo | -37 kilo |
Tingsryd | 630 kilo | -78 kilo |
Växjö | 493 kilo | -7 kilo |
Älmhult | 409 kilo | -11 kilo |
Så kan du minska ditt avfall
Är prylen som du inte längre vill ha fortfarande hel och användbar? Då bör du inte slänga den – lämna den istället till återbruk. Istället för att avfall uppstår ur något som inte hade behövt bli avfall får någon annan nytta av det.
Det bästa man kan göra för miljön är att dela, låna, laga och återanvända.
Kanske kan du som fastighetsägare av flerbostadshus eller som del av en bostadsrättsförening upprätta ett bytesrum? Avsätt ett rum eller förråd där de boende får möjlighet att lämna saker man inte längre vill ha, samtidigt som andra kan hämta och använda dem. Kanske räcker det att börja med en byteshylla?
Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår. Välj exempelvis bort reklam i brevlådan, anmäl dig till e-faktura eller autogiro, använd en bärkasse som går att använda flera gånger, välj bort engångsartiklar (bestick, tallrikar, glas) eller använd slaskskrapa, disktrasa och tvättlappar istället för hushållspapper.
Tänk på att pressa ihop de förpackningar som kan pressas ihop, exempelvis mjölkpaketet. Det gör att förpackningen inte tar lika mycket plats i kärlet, och kanske kan antalet kärl minskas.
Man kan även välja laddningsbara batterier, behålla datorn och mobilen längre samt ge bort upplevelsepresenter.
Matsvinn är ett annat fenomen som genererar mycket avfall och en betydande del av matsvinnet i Sverige slängs i hushållen. I de svenska hushållen slängs 15 kilo ätbar mat per person och år, uppger Livsmedelsverket i en rapport från 2024 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Utöver det hälls det ut 18 kilo mat och dryck i vasken.
Det innebär att vi slänger ätbar mat för 1 330 kronor per person och år.
Att minska sitt matsvinn är ett enkelt sätt att spara pengar – och är dessutom en insats för miljön.
Läs mer om matsvinn och hur man kan minska sitt matsvinn här
Det finns många exempel på hur fastighetsägare kan arbeta för att minska avfallet som uppstår i flerbostadshusen.
Informera om betydelsen av fastighetsnära insamling av förpackningar: vilken positiv miljöpåverkan det ger, hur stor andel av förpackningar som slängs som restavfall och exempelvis hur förbränningskostnaderna ökar – faktorer som i slutändan påverkar abonnemangskostnader. Att medvetandegöra kan bidra till ett ändrat beteende.
Uppmana boende att pressa ihop de förpackningar som kan pressas ihop, exempelvis mjölkpaketet. Det gör att förpackningen inte tar lika mycket plats i kärlet, och kanske kan antalet kärl minskas eller tömningsintervallet justeras.
Dela ut ”Nej tack till reklam”-skyltar för brevlådan och erbjud såväl e-faktura som autogiro till hyresgästerna. Informera kontinuerligt angående möjligheten att välja e-faktura och autogiro.
Upprätta en låneverksamhet, där boende kan låna saker som används sällan. Exempelvis verktyg, stege, symaskin, säckkärra eller trädgårdsredskap. Erbjud även de boende en plats där de kan laga och underhålla sina saker – en fixarhörna. Här skulle man kunna laga cyklar, möbler, leksaker och massa andra prylar.
Kanske kan du som fastighetsägare av flerbostadshus eller som del av en bostadsrättsförening upprätta ett bytesrum? Avsätt ett rum eller förråd där de boende får möjlighet att lämna saker man inte längre vill ha, samtidigt som andra kan hämta och använda dem. Kanske räcker det att börja med en byteshylla?
Arrangera klädbytarveckor. Låt hyresgästerna byta kläder och andra textiler med varandra under en vecka eller en helg. Avsätt utrymme i en gemensam lokal och uppmuntra till byte genom informationsutskick.
Vidare kan man även se över avfallsmängderna genom att över tid undersöka fyllnadsgraden i kärlen dagen innan tömning.
För att uppmuntra till ännu bättre sortering är det viktigt att miljörummet är inbjudande. Kärl och lock bör hållas rena, så att man inte smutsar ner sig. Rotera kärlen för en jämnare fördelning. Belysningen i miljörummet och på vägen dit bör vara bra. Se till att ta bort dålig lukt.
I stort sett alla verksamheter har ett kontor – och på kontoret uppstår avfall. Det kan röra sig om matavfall i lunchrummet, olika förpackningar, pappershanddukar på toaletten, kuvert, post-it-lappar, pennor och liknande. En hel del åtgärder kan tas för att minska avfallet på kontoret.
Uppmana personal att pressa ihop de förpackningar som kan pressas ihop, exempelvis mjölkpaketet. Det gör att förpackningen inte tar lika mycket plats i kärlet, och kanske kan antalet kärl minskas eller tömningsintervallet justeras.
Rensa ut engångsprodukterna. Se över lagret. Ett för stort lager gör att produkter glöms eller blir för gamla och inaktuella. Vårdslöshet gör att produkter – exempelvis datorer eller mobiltelefoner – skadas eller slutar fungera. Se över rutiner. Rutiner för lagerkontroll, IT-skötsel eller återanvändning kanske saknas.
Inför dubbelsidig utskrift som standard, gå över till digitala prenumerationer och hantera all interninformation digitalt.
Underlätta för personalen att ta med matlådor. Se till att det finns ett tillräckligt antal mikrovågsugnar, porslin, bestick och glas. Inred lunchrummet så att miljön blir lugn och inbjudande. Beställ rätt antal portioner vid catering, be exempelvis leverantören att få slutjustera antalet så sent som möjligt. Ta vara på överbliven mat från catering och informera personalen så att alla kan ta del av det. Slopa engångsartiklarna.
Avfallsmängder, inköpskostnader, pappersförbrukning och datorers livslängd är alla exempel på information som kan medvetandegöras och därmed skapa ett förändrat beteende.
Mät matsvinnet regelbundet och informera all personal. Räkna ut vad svinnet kostar och sätt upp mål. Använd porslin och riktiga bestick istället för engångsartiklar.
Planera menyn så att samma råvara kan användas i flera rätter. Erbjud både stora och små positioner vid servering, eller ge möjlighet att ta om.
Undvik att förpacka smörgåsar och bakverk styckvis. Använd istället kupor, lock eller glasdisk om de behöver täckas över. Använd servettdispenser så att gästerna tar en servett i taget.
Uppmana personal att pressa ihop de förpackningar som kan pressas ihop, exempelvis mjölkpaketet. Det gör att förpackningen inte tar lika mycket plats i kärlet, och kanske kan antalet kärl minskas eller tömningsintervallet justeras.
Att minska avfallet i skolan handlar ofta om att slänga mindre mat, pappersavfall och möbler. Mät och synliggör avfallet samt informera personalen om fördelarna med att minska avfallet. Skapa skriftliga rutiner och kommunicera dem till alla anställda, även när vikarier tas in eller personal byts.
Sluta använda engångsprodukter, se över lager så att produkter inte glöms bort eller blir för gamla och upprätta en förvaringsyta för möbler i väntan på återanvändning.
Skolan och köket kan arbeta fram gemensamma rutiner för hur frånvarorapporteringen från skolan till köket sker, så att tillagningen av skollunchen anpassas efter hur många som närvarar. Uppmärksamma eleverna på de matsvinnsmängder som uppstår. Att medvetandegöra såväl mängder som kostnader kan bidra till ett förändrat beteende.
Minimera kommunikationen på papper, undvik exempelvis skriftliga utskick till vårdnadshavare, personal och elever – ersätt dem med digitala informationsutskick. Gör blanketter digitala som standard. Undervisnings- och informationsmaterial som ändå behöver skrivas ut kan lamineras för att förlänga livslängden.
Uppmana personal att pressa ihop de förpackningar som kan pressas ihop, exempelvis mjölkpaketet. Det gör att förpackningen inte tar lika mycket plats i kärlet, och kanske kan antalet kärl minskas eller tömningsintervallet justeras.
Miljörummet
- Anpassa storleken på miljörummet. Allt material ska få plats, men ett för stort rum riskerar att bli uppsamlingsplats även för grovavfall.
- Rätt dimensionering på kärl för framför allt pappers- och plastförpackningar och ge dessa gott om utrymme eftersom de är stora i materialvolym.
- Häck för insamling av wellpapp.
- Tydlig bildbaserad märkning av både kärl och väggen bakom.
- Sorteringsguide inplastad på väggen i miljörummet från A–Ö med övrigt avfall.
- Håll kärl och lock rena så att man inte smutsar ner sig om man råkar gå emot dem.
- Rotera kärlen för jämnare fördelning.
- En bra hylla för matavfallspåsar.
- Säkerställa att det alltid finns matavfallspåsar – läs mer om matavfallspåsar här.
- Redskap för att dela på kartonger.
- Skapa gärna en hylla för mindre återbrukssaker eller för böcker.
- Miljörummet ska kännas tryggt.
- Bra belysning både i miljörum och på vägen dit.
- Ta bort dålig lukt.
- Ha daglig tillsyn av miljörummet så att det ser inbjudande ut. Ordning och reda uppmuntrar till bättre sortering och större ansvarstagande.
- Alla miljörum ska vara låsta.
- Om det finns flera miljörum i området och alla hyresgäster har nyckel dit är det bra att styra hyresgästen till ett specifikt miljörum.
Information till hyresgästerna
- Prata med hyresgästerna om hur man sorterar.
- Återkoppling till de boende om vad de har gjort för insats för miljön.
- Hänvisa stora förpackningar till en återvinningsstation eller återvinningscentral.
- Tipsa om SSAM:s sorteringsguide eller sorteringsguiden på sopor.nu
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
- Informera återkommande om sorteringsfrågor och om eventuella förändringar i miljörummet.
- Skriv ut och dela ut sorteringsguiden från SSAM:s hemsida regelbundet (finns på svenska och engelska samt länkar till 33 andra språk)
- Gå igenom hur miljörummet fungerar med nya hyresgäster och förklara att man är skyldig att sortera sitt avfall och förväntas sköta sin sopsortering. Säkerställ att hyresgästen har en påshållare och tillgång till matavfallspåsar.
Övrigt
- Förse hyresgästerna med transportpåse för att frakta matavfallet till miljörummet. Transportpåsar finns att beställa online från flera olika leverantörer.
- Förse hyresgästerna med sorteringskassar. Sorteringskassar finns att beställa online från flera olika leverantörer.
- SSAM kan utbilda miljörumsansvariga eller/och fastighetsskötare för att de ska kunna svara på frågor från hyresgästerna.