Afrikansk svinpest

För att minimera risken av smitta har SSAM vidtagit följande åtgärder:

• SSAM följer löpande informationen via Statens Jordbruksverk kopplat till svinpest samt Avfall Sveriges information om hur avfallshanteringen påverkas. I dagsläget finns inga restriktioner kopplat till regionen som SSAM verkar i.
• SSAM har rutiner som syftar till att säkerställa att eventuella vildsvin som tar sig in på anläggningen inte kommer i kontakt med mat. Rutinerna innebär att mat kan läggas på backen under dagtid då det finns personal på plats. Risken att vildsvin tar sig in då anläggningarna är bemannade är låg. Innan anläggningen stänger ska matavfall förvaras i stängd container.
• I dagsläget är inte samtliga anläggningar instängslade på sådant sätt att det hindrar vildsvin från att ta sig in. Instängsling finns dock med i kommande investeringsbudgetar som avser de två närmaste åren.
• SSAM kommer noga följa de råd och rekommendationer som finns kopplat till svinpest och tar beslut därefter.

Även om sjukdomen inte kan smitta människor eller andra djur så påverkas vi av bekämp­ningen och hur vi får röra oss i områden med afrikansk svinpest.

Sjukdomen har också en stor ekonomisk påverkan på vårt samhälle. Bekämpningsarbetet är kostsamt och kräver personella och materiella resurser. Utbrottet påverkar även andra länders vilja att importera svenskt griskött. Lokalt kan restriktioner som införs bland annat stoppa olika verksamheter i skog och mark.

Om afrikansk svinpest tar sig in i en tamgrisbesättning kommer det att få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna kommer då att påverka ännu fler personer och verksamheter.

Det kan ta flera år att utrota sjukdomen om den kommer in i Sverige. För att hejda smittspridningen är de första månaderna de mest kritiska. Vi har sett att när alla hjälps åt att följa de restriktioner som gäller i en smittad zon och arbetar förebyggande i resten av landet så finns det förutsättningar att det går bra.

Mellan svinbesättningar kan virus överföras med levande djur, kläder, bilar och redskap. En annan viktig källa för smittspridning är animaliska livsmedel. Får ett vildsvin tag på avfall som innehåller virus kan de bli smittade. Viruset överlever under långa perioder i fryst kött, icke värmebehandlade produkter och i torkade eller saltade produkter, exempelvis korv. Det är därför förbjudet att utfodra både tama grisar och vildsvin med matavfall. Ta inte heller med dig köttprodukter hem från ett land där svinpest förekommer.

Exempel på situationer som kan leda till smittspridning

• Markko i Lettland har arbetat med sina sjuka grisar och använder samma kläder då han hjälper sin granne Johani med vaccination av smågrisar. Markkos besättning visar sig ha varit smittad med afrikansk svinpest och kläderna för med smittan så att Johanis besättning också drabbas av afrikansk svinpest.
• Anna åker till Estland över helgen för att jaga. Hon hittar ett vildsvin som nyligen självdött, och hon hjälper till att forsla det ut ur skogen. När Anna kommer hem till Sverige efter helgen går hon till stallet och ser till sina tamgrisar. I sulmönstret på Annas stövlar har det fastnat blod från det självdöda vildsvinet. Då Anna använder samma stövlar hos sina egna grisar utan att först rengöra stövlarna smittas hennes grisar av afrikansk svinpest.
• Familjen Svensson har varit på semesterresa i Italien och tar med sig en lokalproducerad kallrökt korv tillbaka till Sverige. På vägen hem från flygplatsen upptäcker de att korven ser dålig ut och kastar den i diket. Korven blir samma natt uppäten av ett vildsvin. Korven innehåller smittat ryskt griskött, och vildsvinet smittas av afrikansk svinpest.

Det finns flera saker som vi alla kan hjälpas åt med för att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige. Det här gäller oavsett om vi har ett utbrott i Sverige eller inte.

Jordbruksverket tar till exempel fram information, övervakar om sjukdomen finns och har så kallade beredskapsplaner för att vara förberedda om sjukdomen skulle upptäckas.

Vad allmänheten kan göra:

• Släng matrester i soporna. Lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägarna.
• Kompostera ditt matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kan komma in i.
• Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vad jägare kan göra:

• Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
• Rengör kläder och utrustning om du varit på vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Rengör först mekaniskt med borste och vatten så all synlig smuts och blod försvinner, och förvara sedan kläderna och utrustningen luftigt inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan du använder dem igen.
• Tvätta din jakthund efter att du jagat med den utomlands i ett smittat land.
• Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land.
• Kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittrisk och får inte lämnas så att grisar eller vildsvin kan komma åt dem.

Rapportera sjuka eller döda vildsvin

Om du hittar sjuka eller döda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det gäller oavsett var du bor i Sverige. Genom att rapportera bidrar du till att vi kan bekämpa afrikansk svinpest på bästa sätt.

Det är bra att känna till vad du kan göra för att skydda dina grisar från afrikansk svinpest. Det handlar framför allt om att se till att skydda dina djur från direkt och indirekt kontakt med frilevande vildsvin.

Rapportera misstänkta fall hos grisar

Afrikansk svinpest lyder under epizoolagen. Det betyder att du som misstänker afrikansk svinpest i din besättning omedelbart ska kontakta din veterinär. Veterinärer som misstänker afrikansk svinpest ska snarast möjligt kontakta Jordbruksverket och länsstyrelsen (länsveterinären) i sitt län.

Exempel på vad du kan göra för att skydda dina grisar mot afrikansk svinpest

• Se till att alla som vistas på din anläggning byter skor och kläder när de går in och ut från de utrymmen där du har dina grisar.
• Se till att alla som vistas på din anläggning tvättar och desinficerar händerna och desinficerar sina skor vid ingången till de utrymmen där du har dina grisar.
• Se till att ingen matar dina grisar med matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
• Förhindra att dina grisar i stallar eller inhägnader kommer i direkt eller indirekt kontakt med vildsvin. Det gäller även foder och strö som du ska använda till grisarna. Du kan till exempel sätta upp stängsel.
• Vänta i minst 48 timmar innan du har kontakt med dina eller andras grisar om du har jagat vildsvin i Sverige eller utomlands, på annat sätt kommit i kontakt med vildsvin eller besökt en grisbesättning i ett annat land. Det gäller också andra personer som kommer i kontakt med dina djur.
• Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.
• Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i tre månader och spannmål bör lagras i en månad.
• Om du köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta Jordbruksverket på djurhälsoenheten.
• Inte låta obehöriga personer få tillträde till den anläggning där du har dina grisar.
• Inte låta obehöriga transporter komma in på anläggningen.
• Se till att det är möjligt att rengöra och desinficera utrymmen och byggnader.
• Om grisarna hålls ute, tänka över vilka möjligheter som finns för att ta in dem om det skulle bli nödvändigt.
• Upprätta och följa en biosäkerhetsplan. Information om biosäkerhetsplan kommer att finnas hos Smittsäkra Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

För att ha kontroll på flödet till och från anläggningen kan du

• föra en besöksjournal över vilka personer som får tillträde till djurutrymmena
• föra journal över transporter till och från anläggningen.

Även en minigris kan få afrikansk svinpest. För att undvika att din minigris blir smittad kan du till exempel göra det här:

• Hålla din minigris inomhus eller i en inhägnad där den inte kan få kontakt med vildsvin. Om du rastar din minigris ska du inte göra det i områden där vildsvin kan ha vistats.
• Vara försiktig så att du eller andra inte tar med sig smitta till din gris. Smitta kan även spridas genom indirekt kontakt med smittade djur, till exempel om du råkar trampa i vildsvinsspillning och sedan går in till din gris med smutsiga skor.
• Tvätta händerna före och efter att du hanterar din gris.
• Se till att din gris inte kan komma åt matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
• Tillämpa en 48-timmars karens. Det innebär att personer som har jagat vildsvin eller på något annat sätt kommit i kontakt med vildsvin, eller som har besökt en grisbesättning i ett annat land ska vänta 48 timmar innan de får vara i närheten av minigrisarna.

Du måste ha en anläggning registrerad hos Jordbruksverket om du har en minigris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.