Matavfall

Matavfallspåse i behållare
matavfallspåse under vask

Matavfall är en resurs värt att ta hand om. Varje år slänger svenska folket cirka 1,3 miljoner ton mat och det är hushållen som slänger mest mat av alla. De står för ungefär hälften av den mat som årligen slängs.

Det är viktigt att vi tar hand om våra resurser. På endast ett gram matavfall kan en personbil köra ungefär en meter och på en påse matavfall kan den köra cirka 2,5 kilometer. Om 70 procent av Sveriges matavfall samlas in och rötas kan det ersätta cirka 67 miljoner liter bensin som räcker till årsförbrukning på mer än 55 000 personbilar.


Tillbaka till kretsloppet

Matavfallet transporteras till Häringetorps avfallsanläggning i Växjö kommun där det behandlas innan rötning. Genom rötning kan man ta vara både på energi och de näringsämnen som finns i matavfallet. Under rötningsprocessen bildas energirik biogas. Gasen kan förädlas till miljövänligt fordonsbränsle. På så sätt blir det mindre utsläpp och en renare luft i vår närmiljö. Kvar efter rötningen finns också en näringsrik restprodukt. Den används som gödning på åkermark. Matavfallet förbehandlas i Växjö kommun som är certifierade, vilket betyder att slammet analyseras och kontrolleras noga innan näringen återförs till jordbrukets kretslopp.

Alla är med

Villa- och lägenhetshushåll, butiker och restauranger. Alla har möjlighet att sortera sitt matavfall. Det är fastighetsägaren som bestämmer huruvida fastigheten ska vara med och sortera.

 

Detta sorteras som matavfall

  • Råa eller tillagade matrester av t.ex. grönsaker, frukt, fisk, fågel, kött och ägg
  • Skal från frukt, grönsaker, skaldjur
  • Bröd, kex, kakor och bullar
  • Choklad och annat godis (undantag tuggummi och utan papper)
  • Såser och pulver, mjöl
  • Hushållspapper
  • Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
  • Jäst
  • Växtdelar, t.ex. krukväxter och blommor (men inte jord och växtstammar)
  • Kärnor och nötskal, t.ex. avokado, oliver och liknande
  • Papperspåsen för matavfall

Exempel på vad som inte är matavfall

  • Kattsand
  • Matavfall med förpackningen kvar, t.ex. plast runt gurka och sallad
  • Jord, lecakulor, sjösten eller liknande från krukväxter eller trädgård
  • Tuggummi
  • Blöjor och bindor
  • Tepåsar av nylon
  • Hår
  • Hundbajs
  • Snus
  • Färgat papper, t.ex. servetter

För dig som bor i villa eller fritidshus

Hushållen sorterar matavfallet i särskilda papperspåsar. Påsarna och hållaren får du från SSAM. Påsarna med matavfall läggs i det gröna sopkärlet. När fyrfackskärlen införs för villor och fritidshus i din kommun ska matavfallet slängas i det uppmärkta facket i kärl 1. Om du har abonnemang osorterat innebär det att du väljer att inte sortera ut ditt matavfall.

Nya påsar

Om du behöver fler papperspåsar klämmer du fast en papperspåse i locket på ditt gråa kärl samma dag som det ska tömmas. Då lämnar chauffören en ny bunt med påsar på ditt sopkärl. Du kan även hämta nya påsar på någon av våra återvinningscentraler.

För dig som bor i lägenhet

För boende i en hyres- eller bostadsrätt brukar fastighetsägaren eller föreningen ansvara för sophämtningen och teckna avtal för hela fastigheten. Därmed ingår avgiften för sophämtning i lägenhets- hyran. Det är fastighetsägaren eller föreningen som bestämmer om fastigheten ska sortera ut matavfall eller inte. Påsarna och hållaren får du av din fastighetsägare. Fastighetsägaren är ansvarig för att beställa nya matavfallspåsar. Påsarna med matavfall läggs i ett särskilt sopkärl.

Om du önskar att sortera matavfall i din fastighet, kontakta din fastighetsägare.

Kompostering och bokashi är andra alternativ till att sortera ut matavfall till biogasproduktion men då behöver du ha ett tillstånd från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen eller motsvarande i din kommun.

Kompostering

Kompostering kan förklaras som en föruttnelsesprocess då matavfallet läggs på hög som sen blir till mull. Fukt, värme, mikrober och maskar hjälper till i processen. En komposthög måste vändas då och då för den ska hållas i liv. Detta beror på att processen är aerobisk och stannar av om det inte kommer in tillräckligt med luft.

Bokashi

Till skillnade från kompostering är bokashi en syrningsprocess. Den här processen kan även kallas fermentering och är en anaerobisk process. Med det hät illvägagångssättet önskas inte luft utan det allra bästa är att gräva ner en bokashihink direkt i jorden. Då blir matresterna till jord så fort som möjligt. En annan skillnad mellan kompostering och bokashi är dess resultat i mängden växthusgaser som bildas. Med bokashi blir det väldigt lite växthusgaser som grävs ner i jorden men det blir större mängder växthusgaser från en komposthög.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 24 oktober 2019